Från Nymans instrumentmakeri till Monark-Crescent

Artikelns källa: Cykelhistoriska Föreningen

NYMANS CYKLAR

Bröderna utvecklade verksamheten med en ny och större butik på Dragarbrunnsgatan 28 och ombildade företaget till A. F. & J. Nymans instrumentmakeri och velocipedfabrik. Enbart omkring 10 velocipeder tillverkades under 1893 - 94 och dessa fick namnet Hermes. Redan 1895 blev lokalerna otillräckliga och en ny införskaffades där man även försålde importerade cyklar. Som medlem i Svenska Hjulförbundet fick man 10% rabatt på reparationer utförda hos A. F. Nyman på Dragarbrunnsgatan 25 & 30. Under 1896 tillverkades kring 100 velocipeder och firman hade även en verkstad med möjlighet att framställa däck och slang.

Nymans utvecklades med cykelns ökande popularitet och hade en god utveckling med 48 anställda 1898. Då nytt kapital behövdes ombildades företaget 1899 till Aktiebolaget Nymans Verkstäder (NV). 1900 började så den riktiga stora fabrikstillverkningen av cyklar där man tillverkade ca 500/år runt sekelskiftet innan fabriken kom igång på allvar. Under åren som följde steg tillverkningen till 2 - 3 000/år och 1905 beräknas tillverkningen till 2.500 velocipeder och 500 monteringssatser.

Den 25 maj 1910 drabbades butiken och verkstaden på Dragarbrunnsgatan 10 av en förödande brand mitt under högsäsongen. Företaget tillverkade vid denna tid cyklar, däck och slangar samt reparerade, lackerade och förnicklade men bedrev även detaljförsäljning. Med branden övergavs detaljförsäljningen i egen regi då cykeltillverkningen expanderat så raskt. Resterande lager och inventarier samt de hyrda lokalerna såldes till Fram-tillverkaren Josef Eriksson som bedrev cykelfabrikation i lokaler intill A.F. Nyman. Mellan 1910 till 1920 ökade produktionen av cyklar. Man har beräknat att omkring 24 000 cyklar tillverkades under det sistnämnda året. Året innan, 1919, öppnades NV:s första filial, vilket skedde i Malmö.

Utöver en mängd tävlande som använde Hermes återfinns även Mälaren Runt-cyklisten Henrik Morén och starke Harry Stenqvist som tog guld vid OS i Antwerpen 1920.

20-talet blev minst lika oroligt för cykeltillverkarna som decenniet innan varit för världen. Nyman förlorade sina förgrundsgestalter i Adolf Fredrik 14/6 1921 och hans bror Janne 20/7 1923 varefter  bolaget drevs framgångsrikt vidare trots dalar i konjunkturen.

Crescenttillverkaren Lindblad hade redan 1929 förhandlat om ett samgående och 1931 slöts ett avtal mellan företagen där produktionen snabbt men gradvis övergick till Uppsala redan under samma år. Med Lindblads förvärvades även agenturen för de dugliga Torpedonaven från Fichtel & Sachs AG (Torpedo). Lindblads försvann inte helt utan drevs som försäljningsorganisation. Som en del av marknadsföringen ingick också de allt mer populära landsvägstävlingarna där man nu stod med två stall, de Röda Hermes-cyklisterna från framförallt Uppsala samt de Gula Crescentcyklisterna främst från Stockholm.

Nymans kapacitet var stor och redan 1933 var det dags att överta nästa firma, Vega-tillverkaren Östergötlands Velocipedfabrik i Linköping. För att inte förstöra cyklarnas identitet var man noga med att använda cyklarnas många skilda detaljer såsom t.ex. ramornament. Även 1930-talets populära maskot på framskärmen skildes åt mellan märkena. Hermesmaskoten var ett Hermeshuvud med dess bevingade hjälm i profil, Crescent och Drott fick "Damen sittande i månskära" i profil och Vegas maskot var märkligt nog ett indianhuvud med full fjäderskrud.

Nymans fick som många andra se orderböckerna fyllas mot 30-talets slut och man var uppe över en miljon cyklar 1938. Under denna tid fick Sverige se ett uppsving av transport-, turistracer- och tandemcyklar, även den körkortsfria lättviktaren fick stort genomslag då Lindblads säljer Blixt.

Från1939 kom även den stora stockholmstillverkaren Wiklunds Velocipedfabrik med de anrika Nordstjernan cyklarna att ingå i Nymansfären. Cykeltillverkningen av Nordstjernan förlades därmed till Uppsala. Vad som blev av Wiklunds tävlingsverksamhet kan man bara spekulera i, troligt är att de bästa sögs upp i organisationen kring främst Crescent. Förutom tävlingsverksamheten var filialerna viktiga skyltfönster och växte ständigt under åren. Filialerna blev slutligen 12 till antalet och låg i större orter som Malmö, Stockholm, Göteborg, Linköping, Karlstad, Örebro, Västerås, Sundsvall, Luleå, Falun och Umeå.

Kriget påverkade tillgången på varor och importspärren omöjliggjorde import av racerdäck. Nyrekryteringen blev hårt drabbad då bara ett fåtal elitcyklister fick uppbackning, och antalet elitcyklister minskade totalt i Sverige från 1 713 år 1939 till 1 013 år 1946.

Då de uppköpta bolagen, som tidigare drivits vidare som fristående försäljningsbolag, kom att ingå i moderbolaget 1941, blev de enskilda märkenas profiler nu mindre i marknadsföringen. Expansionen och försäljningsökningen under kriget, trots brister i materialtillgång, gjorde att antalet anställda tredubblades, och 1 300 kom att arbeta i Uppsala. Den tyska baknavstillverkaren Fichtel & Sachs AG knöts till tysk krigsindustri och blev ett mål för de allierades attacker som mot slutet skadade fabriken i Tyskland svårt. Då inga Torpedonav fanns att tillgå bildades ett separat bolag, AB Torpedo NV, för att licenstillverka dessa från 1947 till 1950-talets början.

Sammanslutningen av de fyra bolagen markerades den 1/6 1947 då företaget bytte namn till Nymanbolagen AB. En ny logotyp, en sköld delad i fyra kvadrater röd/gul, symboliserade de fyra märkena: Hermes, Crescent, Vega och Nordstjernan, med bokstaven N centralt placerad. Tävlingscyklisterna fick även dom finna sig i nyordningen då Nyman koncentrerade sig på Crescent och Crescentcyklisterna, där Harry Snell senare triumferade i världsmästerskapet på en Crescent 1948. Strax därpå var den första "Världsmästarcykeln" född. De 4 märkena blev inte ensamma länge, ty redan 1948 införlivades Aktiebolaget Velocipedaffären Viktor som sålde Hinden vilken byggdes av Nymandelar.

Kring 1950 sysselsatte Nyman 1 600 personer och tillverkade nära en cykel i minuten under början av 50-talet. Produktionen låg nu på 150 000 cyklar, 15 000 motorcyklar samt halvfabrikat och delar till ytterligare 100 000 cyklar. Cykeltillverkarna led nu ingen större brist på delar när krigets efterverkningar ebbat ut. Detta märktes då cyklarna kunde fås med en mängd tillbehör och olika växlar. En av dessa nyheter var Nymodyn som hade integrerad generator i trumbromsnavet fram, något Shimano har lanserat som nyhet den senaste tiden. Navgeneratoridén är egentligen äldre då Sturmey-Archer tillverkade en Dymohub redan 1936.

Den 1 juli 1952 fick Sverige liberalare bestämmelser för hjälpmotordrivna cyklar vilket gjorde att hjulen fick extra fart i alla överlevande fabriker, fast den rena cykeltillverkningen kom att minska betydligt när alla över 15 önskade sig en egen Moped. Nyman kom att nästintill heltillverka en egen moped med motor och allt. Autopedens motor vidareutvecklades till en utombordsmotor, motorgräsklippare och motorsåg. Utvecklingen av ständigt nya mopedmodeller kom att anstränga företagets kassa mot 50-talets slut, men mopedens utveckling får dock någon annan berätta. Underhållet av stallet med racercyklister som sponsrades var även det en belastning men fick vara i stort sett oförändrat.

De många motorcykeltävlingarna drog publik och dess popularitet tog man till sig genom att för barnen erbjuda tuffa cyklar med speedwaystuk. Styre med fågelpinne, bakhjul med nabbade däck och limpa.

Expansionen pågick hela tiden med nya varor och fler lokaler där Apollo cykeln blev en del av Nymansfären genom 1956 års förvärv av M. Berlin & Co i Värnamo. En nyhet som står sig var den nya pepitarutiga dekalen som från 1959 kom att fästas på snart sagt allt som bar namnet Crescent.

Monark hade redan ett stort aktiekapital i Nyman då planerna på ett sammangående för att nå stordriftsfördelar slutligen utannonserades i pressen. Avtalet blev klart 14/6 1960 och fusionen genomfördes redan 1/9 samma år. Chefen för det nya bolaget med 5 000 anställda blev Monarkchefen Tage Warborn med Nymanbolagets chef Gustaf Grahn tänkt som vice ordförande, men denne avgick med pension. Platschef blev Gösta Berlin som kom till Nymans i samband med uppköpet av M. Berlin & Co.

Monark-Crescent AB blev bolagets nya namn där cyklarna fick stryka på foten då stordriftsfördelar och ett avtal med Husqvarna genomfördes 1/9 1961. I Uppsala var intentionen att enbart båtmotor-, diskmaskin- och gräsklippartillverkningen skulle fortsätta utöver viss legotillverkning för bilindustrin. Rationaliseringarna genomfördes och den 12/3 1963 tillverkades den sista Nymancykeln i Uppsala.

Materialet är korrigerat för Nymans Vänners hemsida men är i grunden utarbetat av Åke Stenqvist med hjälp av Bengt Eriksson och Sven Larsson.

Källa: Cykelhistoriska Föreningens hemsida

Hermes   Crescent     Nordstjernan    Vega

Det går att beställa en mindre folder om

 NYMANS CYKLAR .

Beställ för 25 + 5.50 kr / st. Sätt in beloppet på postgirot 4456760-0  och ange beställningen direkt på  talongen,

eller köp den när du besöker föreningen .


NV Medlemsservice