Många svenska fabrikat kände sig kallade och ville vara med och tillverka lättviktare. Nymanbolagen AB i Uppsala var inget undantag. Firman grundades redan 1888. Främst tillverkade de cyklar, under en period var de Nordeuropas största. Självklart ville de också vara med och tillverka lättviktare. NV och Blixt hette märkena. Redan 1932 började man tillverkningen. Nymans höll dessutom ut längst. Så sent som 1951 kom de ut med en sista modell. Lättviktsepoken hade då passerat för länge sedan. I försäljningsbroschyren ”Vi laddar upp för 1951” skriver Nymanbolagen AB i Uppsala om lättviktaren som ännu finns med i modellprogrammet: ”Den välkända NV-8 med 98 cc Sachsmotor har kommit igen hälsad med stor tillfredsställelse av många nöjda ägare av förkrigsmodellen, som inte förrän nu velat byta till en ny maskin. Aldrig annan motorcykel än NV-8 för den kategorin Sachsentusiaster!” ![]() |
”Till och från arbetet eller in och ut till landet…överallt kommer den pålitliga 98:an väl till pass. Liten, lätt och bensinsnål men ettrig och snabb och med en motor, som är ett under av pålitlighet och uthållighet - den världsberömda Sachsmotorn i moderniserat utförande. Sachsmotorer i modeller från åren före kriget är ännu i dagligt bruk. 98:an drar endast 0,15 lit/mil. Ni kan lätt räkna ut vad Ni tjänar på en sådan ”snålskjuts”! I alla väder är 98:an säkerheten själv.” Och man kan gott påstå att i och med denna modell hade lättviktaren uppnått sin yttersta klass, sitt maximum. Som en rullande Stradivarius! ”EU-mopederna har inte någon chans”, jublar Tom 16 år, när han får låna pappas NV-8 för en provtur. På 1950-talet ökade fordonsbeståndet i Sverige. Fler och fler fick möjlighet att köpa sig ett motordrivet fordon. Bil, motorcykel och nymodigheten moped blev allt vanligare bland s.k. vanligt folk. Nymans försökte då att åter igen blåsa liv i lättviktsköparen. Med hurtiga slogans försökte de att sälja lättviktare. Troligen var det inte så många som blidkades. Visserligen växlade man inte längre från tanken, utan nu skedde den manövern från styret. Den var dessutom ännu bättre fjädrad och såg allt mer ut som en lätt motorcykel. Fast det fanns fortfarande ett aber - pedalerna satt kvar. Ekipaget måste trampas igång! För det var ju kickstart som gällde på den här tiden och elstarten låg ännu många år fram i tiden. - Vilka jävla fucking bromsar, skrockar Tom (med ungdomars onyanserade språkbruk) efter att ha lämnat åtskilligt med gummi efter sig i asfalten. Således inget fel på pedalbromsarna. Knappast något fel på toppfarten heller, 60 km/tim. av en 50 år gammal lättviktare. Enda felet med den här välgjorda Nymanprodukten var att den kom ut minst tio år för sent - fast långt före EU-moppen förstås! Att NV-8 inte blev någon stor försäljningsframgång är helt klart, hur många som såldes är höljt i dunkel. Idag finns troligen mellan tio till femton körbara kvar. Text och foto: Gunnar Flodén |
Källa: Pys, pinngas och
oljerök. Lättviktsmotorcykeln i folkhemmet.
Av Gunnar Flodén