NV-stallet

 NV-STALLETS TÄVLINGSVERKSAMHET
1951 – 1960

Nymans andra period av motorcykeltillverkning startade 1946 och pågick fram till 1960. Det stod tidigt klart att man ville stödja marknadsföringen med tävlingsverksamhet, vilket slagit väl ut för cykelförsäljningen, och ska sanningen fram hade man nog inget val då de flesta motorcykeltillverkarna gjorde detsamma.
Visserligen hade spektakulära testkörningar genomförts som tidningarna skrev om, men de kunde ju alla göra med framgång, så nu var det dags att visa att NV var bättre än andra fabrikat. (Under sista delen av 50-talet, närmare bestämt fr.o.m. 1957, ändrades namnet på stallets motorcyklar i alla discipliner från NV till Crescent).

Den huvudsakliga tävlingsform som NV-stallet deltog i under 1951-1960 kallades OT, vilket stod för orienterings- och tillförlitlighetstävling, det man nu kallar för Enduro och senare också i motocross i klasserna 250 och 500 cc. Mer sporadiskt har man även deltagit i TT som nu motsvaras av Roadracing.

Vi fick under den här perioden se många annonser om stora NV-segrar, men vilka var de skickliga tävlingsförarna ? Här nedan följer en presentation av grabbarna som ingick i NV-stallet och lite av deras prestationer. Vi tar det i bokstavsordning för säkerhets skull.

Hans Andersson

Hasse som är uppvuxen i Uppsalatrakten började tävla på motorcykel redan som 17-åring. I Husqvarna vann han finalen i en riksomfattande ungdomstävling och blev korad till årets Riksknutte. Första pris var en Husqvarna Motorcykel, så han kom hem med två cyklar. Framgången ledde till att han fick anställning hos Nymans 1952 både som tävlingsförare och medarbetare på servicekontoret. Hasse hade en enastående balans vilket gjorde att han kunde åka fort där de andra satte ner fötterna och följdriktigt blev han en av de framgångsrikaste förarna och tog också hem NV-stallets två första SM 1953 och 1954. Bland övriga framgångar kan nämnas Seger i maratontävlingen Päjäne runt, en 82-milatävling i snö och kyla där endast 35 av 200 startande kom i mål, två guld och ett brons i internationella Sixdays samt svensk lagmästerskap i motocross för SMK Uppsala, där samtliga körde på NV-cyklar.

Hasse Andersson

Hasse körde även motocross med en av de specialtillverkade NV-Velocette-cyklarna med som vanligt stor framgång.

Tio år efter sin anställning gjorde Hasse debut även inom racerbåtssporten i Crescentstallet och med samma framgång som på sin NV-motorcykel. (Se vidare under länken ”Båtmotorer” och ”Båttävlingar”).

 

Stig Bernström

Stickan Bernström

Stickan började köra motorcykel redan 1948 men kom med i NV-stallet 1951 som 19-åring och det dröjde inte länge förrän han klev upp i svenska eliten i 125-klassen, där det fanns 5-6 jämna åkare i täten. 1953 kunde han efter en rad topplaceringar nå en hedrande andra plats i SM och året därpå 1954 tog han revansch genom att bli svensk Mästare i klassen, genom bl. a. en 2:a plats i Sjuhäradstrofén och en 3:e plats i Västmanland runt. 1955 blev Stickan anställd av Nymans men fortsatte att tävla i 125 cc-klassen med framskjutna SM-placeringar fram till 1960.

Hans Bodin

Trafiksäkerhetsdag för motorcyklar på Svartbäckens idrottsplats, förare Hans Bodin, Uppsala september 1951 Uppsala-Bild / Upplandsmuseet

Hasse började tävla redan 1950 på en Puch 125 cc med vilken han vann sin första tillförlitlighetstävling. Framgångarna fortsatte och vid årets slut hamnade han på åttonde plats på tidningen Racings rankinglista.

Hasse fick anställning hos Nymans den 22 aug 1953 på serviceverkstaden och senare på experimentverkstaden. På tävlingarna lyckades han inte ta så många segrar men hans jämnhet och uthållighet var hans styrka. I den hårda Midvinterpokalen 1954 visade han också att han kunde vinna och att komma 5:a i Novemberkåsan både 1953 och 1954 samt ta guld i 6-dagare både 1954 och 1956 visar att han mer än väl gjorde rätt för namnet ”den ständiga femman”. Att ha många förare bland de främsta var viktigt för NV-laget.

Utmärkande för Hasse var att han inte bara servade sin egen maskin han ställde alltid upp med en hjälpande hand för de mindre tekniskt kunniga i gänget, vilket starkt bidrog till alla framgångar. Den första 250 cc crossmaskinen byggdes för övrigt av Hasse Bodin 1955.

Hans generositet att alltid ställa upp för andra har han även senare visat inom andra idrotter och inte minst i föreningen Nymans Vänner.

Erik ”Orsa” Bohlin

Erik ”Orsa” Bohlin

”Orsa”, som han mest kallades, föddes i just Orsa 1897 och började sin karriär som tävlingscyklist 1921. 1922 köpte han sin första riktiga tävlingscykel för 265 kr men ändå tyckte Orsa att den såg ut som en sågbock. Första tävlingen, Orsasjön runt, blev han 2:a. 1923 fick han fricykel från Nymans och vann Hermesloppet Uppsala- Rättvik- Uppsala. 1924 vann han SM på 100 km, NM på 170 km, 6-dagarsloppet samt knep en guldmedalj i lag på Olympiska spelen i Paris. Efter flera stora segrar som 6-dagars och Mälaren Runt, avslutade han karriären med en 4:e plats på VM i Köln 1927. 1928 steg Orsa Bohlin av cykeln och blev Nymans stora affischnamn i motorcykelbranschen.

Ing. Gösta Rödén och Orsa hade skapat en 250 cc NV-motorcykel med vilken Orsa vann Majpokalen och slog svenskt hastighetsrekord vid isbanetävlingar på Vårdsätraviken. Under de följande åren blev det flera TT-segrar och seger i lilla 6-dagars samt i många jordbane- isbane- och backtävlingar.

Som 54 åring, (1951) körde Orsa ärevarv på Stockholms stadion på sin 350 cc NV 40 Bullet efter sin stronga insats i sexdagarsloppet för motorcyklar, där han 27 år tidigare cyklade in som segrare i cykelsexdagars. Orsa blev Nymans trogen i 40 år varefter han vände hem till Orsa 1962 där han avled 1977 80 år gammal.

Gunnar ”Kycklingen” Eriksson

Gunnar ”Kycklingen” Eriksson med en NV Velocette

Gunnar debuterade tämligen sent (1953) i NV-stallet. Han kom från Strängnäs där han med framgång hade tävlat för SAMS och tillhörde svenska eliten. Trots sitt smeknamn var han ingen kyckling i gänget när han gasade på ute på skogsvägarna. Det kunde dock hända att han ibland verkade lite nervös och oinspirerad och då gällde det att reta honom lite lagom före nästa sträcka, för då lag han alltid på ett extra kol.

Gunnar tog bl.a. guld i Sixdays i Tjeckoslovakien 1953 och 1955 och var 2:a i Novemberkåsan 1954.

1955, då Nymans inköpte och modifierade 7 stycken NV-Velocette crosscyklar med en 500 cc fyrtaktsmotor, var Kycklingen självklart en av stallets förare som fick köra eftersom han redan tidigare visat framfötterna i denna disciplin. 1955 tog han även den första segern med NVs nya 250 cc motocrossmaskin.

Sivert Eriksson

Sivert tillhör dem som fick kriga hårt under perioden 1954-1957 om placeringarna i den mycket jämna 125 cc-klassen där det fanns många konkurrenter.

1954 blev det som bäst en 2:a plats i Älgjakten och året därpå låg han i topp hela säsongen vilket räckte till en 2:a plats i SM totalt.
1956 blev det segrar i Marspokalen och Vårkasen. Han tog en 8:e plats i Novemberkåsan 1956 i Uppsala. Sivert körde också TT-loppet i Hedemora på en NV 125 cc 1957 och ännu år 2000 sågs han köra motorcykel för motion och nöjes skull. Sievert var fabriksförare för Nymans Verkstäder åren 1952 till 1957.

”Guld” Elon Forsberg

Elon föddes 1920 i Film och växte upp i Hållnäs i Uppland. Då finska kriget bröt ut anmälde Elon sig som frivillig motorcykelordonnans. Efter hård utbildning tjänstgjorde han då och då som spanare vid fronten, framför officerarnas bilar där bl. a. Raoul Wallenberg ibland dök upp.

Efter några lugna år i Uppsala började han att tävla med stor framgång på en 500 cc AJS i motocross.

1951 anställdes Elon som testförare hos Nymans och ingick därmed i NV-stallet. Genombrottet kom i 6-dagars där han vann klassen 125-175 cc och erhöll guldmedalj trots att han startade som reserv.

Därefter fick han förtroendet att som enda NV-förare starta som Nr 108 bland 221 andra i internationella Sixdays i Varese i Italien.  Under andra dagsetappen körde han in i en bergvägg och skadade växellådan så att han endast kunde köra på ettans och tvåans växel. Oddsen att komma i mål efter sex dagar var inte stora, men Elon gav sig inte och efter 250 mils körning under sex dagar och en natt, stod han till sist vid avslutande varvloppet på Monzabanan utanför Milano. Då infann sig turen, för han lyckades på något underligt sätt springa in fyrans växel under första varvet och därmed klara den stipulerade tiden. Elon erhöll guldmedalj och fick därav tillnamnet ”Guld” Elon.

Guld-Elon Forsberg

Elon lyckades ta ytterligare 4 guld i sixdays i Tjeckoslovakien, Österrike, Tyskland och England (trots brutet mellanfotsben) samt 5 guld- och 1 silvermedalj i svenska sexdagars. Det blev även seger i Novemberkåsan 1952 och sedan dess blev han aldrig sämre än 3:a trots att han tävlade fram till slutet av 1956, då han som 36-åring kunde avsluta sin fantastiska karriär med att bli svensk Mästare i OT. Elon Forsberg avled 1984, 64 år gammal.

Gunnar Johansson

Om Gunnar Johansson har sagts att han är den lugne och säkre bondsonen från Stavby i Uppland som är född till motorcyklist och det ligger mycket i det. Han debuterade på NV 1952 och slog igenom samma år genom vinna både Midvinterpokalen som B-junior och Silversköldarna som A-junior. På motorsexdagars belade han 2:a plats i 175 cc-klassen och erhöll guldmedalj. Vid säsongsslutet fick han för sina framgångar ta emot ”Nymanskölden” i guld av Miss World, Kicki Håkansson.

Gunnar Johansson

1953 vann han Nymanpokalen och Götapokalen och tog silver på Motorsexdagars trots en fotskada som tvingade honom att växla upp med ett snöre. Totalt blev det en 6:e plats i OT-SM. Året därpå blev det delad seger i Marspokalen och seger i Nymanpokalen och Storsjökåsan och sammanlagt SM 2:a endast tre poäng efter Hasse Andersson. Det blev också Silver i Sixdays i Wales efter en punktering första dagen. Gunnar Johansson gör också sensationella framgångar i Motocross detta år.

Framgångarna fortsatte 1955 med seger i Shellkannan och delad seger med Roine Lööv i Novemberkåsan efter en rasande strid i skogen, samt guldmedalj i Motorsexdagars 1956. Gunnar kom nu att ägna mer tid åt motocross men fick i alla fall en seger i Vårkasen i Varberg. I Nymanpokalen gjorde han komiskt nog sin sämsta insats någonsin med en tiondeplats, trots att banan till stor del gick i hans hemtrakt Stavby i Uppland.

Motocrossen har nu blivit heltidssysselsättning men Gunnar försöker att vinna Novemberkåsan både 1957 och 1958 men lyckas till sist vinna för tredje gången 1959 och tar därmed hem dess vandringspris för alltid. Från detta år kör Gunnar Johansson en Crescent 500 cc motocrossykel till många svenska och internationella segrar tillsammans med Bill Nilsson som även han kör en Crescent 500 cc.

Folke Larsson

Folke Larsson, Bad Aussee Österrike September 1952

Folke tillhörde veteranerna av tillförlitlighetsförare redan i början av på 50-talet då NV-stallet tillkom och hade väl egentligen slutat att tävla då. Men när det blev dags för sex-dagarstävlingar i Sverige eller utomlands ville han gärna vara med på sin NV. Här kom hans rutin och säkerhet att spela en avgörande roll vilket gjorde att han nästan alltid anlände till kontrollerna i rätt minut.

I svenska sexdagars tog han så gott som alltid medalj och i sixdays 1952 i Österrike blev det silver, 1953 i Tjeckoslovakien brons och i England 1954 blev det guld.

Gunnar ”Littan” Lidström

Gunnar Lidström började tävla för Nymans 1952 som A-junior och fick därigenom en fast anställning på serviceavdelningen. Gunnar var i första hand en bra ”sexdagarsåkare” både nationellt och internationellt och vann bl. a. 175 cc-klassen i Växjö 1954, vilket även gav en guldmedalj. Vid den tidpunkten började han också biträda Arthur Lundgren som NV-stallets lagledare under några år, en tjänst som han senare återgick till 1961 i samband med att Crescent organiserade ett tävlingsstall för racerbåtar.

Roine Lööf

Roine Lööf måste räknas in bland toppåkarna i NV-stallet, trots att han kom med som junior så sent som 1954.

Eftersom han bodde i Uppsala upptäcktes han snabbt av NV-åkarna, vilket medförde att han fick lite stöd i början utan att direkt tillhöra stallet. Han körstil var hård och brutal vilket ledde till att han antingen fick en topplacering eller bröt.

Första segern kom 1954 i Västmanland Runt, där han segrade i juniorklassen för 125 cc. 1955 tävlade han som 19-åring i A-juniorklassen 125 cc och tog dels guld i Motorsexdagars, en 2:a plats i Storsjökåsan och vann både A-juniorklassen och delade totalsegern i Novemberkåsan trots sitt höga startnummer (91). Många framskjutna placeringar bidrog till att han också blev svensk Mästare i tillförlitlighet i klass 125 cc.

1956 hade även Roine börjat köra motocross men tävlade fortfarande i OT nu som senior. Framgångarna räckte till en 2:a plats sammanlagt i SM bl.a. genom seger i Nymanpokalen och framskjuten placering i Sjuhäradstrofén. I Motorsexdagars blev det också en guldmedalj det året.

Curt Nelin

Curt började köra NV 125 cc 1952 och fick sitt genombrott i Motorsexdagars i Växjö genom att dels vinna lilla klassen och dela totalsegern med med Seth Lindwall som också körde NV. ”Rörde inte en skruv på 6 dagar” löd en helsidesrubrik i Expressen. Därpå följde ytterligare framgångar.

Påföljande år råkar Curt ut för en svår olycka i Internationella Sixdays i Österrike när han som förste man passerade ett svårt avsnitt, vilket satte stopp för fortsatt tävlande.

Bill Nilsson

Bill Nilsson som blev regerande världsmästare 1957 i motocrossens tunga klass 500 cc, kom till Nymans som fabriksförare 1958. Uppdraget var att köra en av två specialbyggda 500 cc crosscyklar tillsammans med Gunnar Johansson.
Det blev ett framgångsrikt år med dels seger i lag-VM och 2:a plats individuellt samt Grand Prix-segrar i Holland, Danmark, England samt ett otal segrar i Sverige.

Gunnar och Bill lastar 500cc Bill kör cross

Då Bill tidigare år även kört en del OT-tävlingar, körde han några tävlingar även i denna klass under 1958. Med sin Crescent / NV 250 cc vann han Novemberkåsan som räknas som världens hårdaste tillförlitlighetstävling.

1959 Blev han Svensk Mästare i 500-cross och vann ett otal internationella segrar.

Gösta Nyberg

Gösta var den glade och humoristiske föraren från Enköping som i början av 50-talet fick sitt genombrott i Motor 6-dagars. Han var en hård förare som inte gillade att finåka, vilket många gånger tvingade honom att bryta för maskinhaveri. Det hände naturligtvis att han också klarade sig från omkullkörningar och andra smällar. Vid sådana tillfällen hamnade han alltid i prislistans topp som 1953 då han vann tävlingen Päjänne Runt i Finland, en 77 mil lång OT-tävling som räknas till de allra hårdaste. Gösta var således en bra Sixdaysåkare där det i första hand gällde att klara idealtiden och det var i dessa tävlingar han också fick framgångar i NV-stallet, med guld i Österrike 1952, Tjeckoslovakien 1953 och brons i England 1954.

Karl-Erik Sjöblom

Karl-Erik hittar man som Junior i prislistornas topp under 1954 då han blir fastare knuten till NV-stallet. 1955 blir det många framskjutna placeringar och guldmedalj i Motorsexdagars. 1956 tar han som junior en 2:plats i Nymanpokalen efter Roine Lööf och silvermedalj i Svenska Motorsexdagars.

1957 tar han sin största seger genom att vinna Novemberkåsan, världens hårdaste motorcykeltävling, där endast 13 av 73 startande kom i mål och 1958 vinner han Stigstråket.

Karl-Erik Sjöbloms jämna körningar bidrog till att NV / Crescent fick många framskjutna placeringar och var en viktig kugge i både NV-laget och SMK Uppsalas lag.

Evert ”Mörten” Söderlund

Evert, Mörten kallad, var alltid en glad fyr som inte klagade på någonting utan tog allt med ett leende. Sitt första tävlingsår 1953 belägger han en 5:e plats i det nyinstiftade SM-tävlingen.
1954 var ett fantastiskt fint år för Mörten som tävlade i lilla klassen med en 125 cc NV.
Följande segrar kunde inkasseras. Marspokalen, Storsjökåsan, Augustimotor, Älgjakten, Sjuhäradstrofén, Västmanland Runt och Onsala Trail, vilket räckte till en 2:a plats totalt i SM.
1955 gjorde han en strålande insats i Motorsexdagars genom att ta guldmedalj och dessutom vinna det avslutande varvloppet. I Storsjökåsan blev han 2:a och blev också 2:a totalt i SM.
Mörten var också en av de förare som provade på att köra TT bl.a. i Hedemoras TT på en NV-special i början av 50-talet.

Materialet sammanställt av Carl-Eric Zander – Nymans Vänner